Jag tycker det är rätt ointressant att blogga för tillfället. Anledningen till att jag gör det är för att jag känner press att gå i någon slö, hjärndöd, kreativt dödande, glättig fåra av skrivande där jag på ett piffigt sätt delar med mig av dagens alla händelser i bilder och ord. Nu är mina dagar inte så intressanta. Dom är roliga, och sköna men kanske inte speciellt intressanta. Jag har aldrig varit speciellt duktig på att sälja mig själv. Jag kallar mig realist och vill se livet och mig själv för vad det är, somliga kallar mig för pessimist men det är en orättvis beskrivning. Jag betraktar människor som är duktiga på att sälja sig själva, oftast tycker jag att de är sken-kompetenta, har bristande självinsikt osv. Det måste man nästan ha ifall man nu ska stå och svälla ut om sig själv i så grandiosa ordalag som möjligt. Nåja det får väll vara deras problem. Jag är inte bitter :P hehe.. Nej att blogga för mig känns som något viktigare, något som behöver sägas. Jag vill inte berätta om mig själv, jag vill berätta om det jag tänker på. Jag har sällan något direkt stimilerande utbyte av andra, oftast därför att de inte befinner sig på samma våglängd. Jag värderar inte mitt som högre, eller bättre (där av våglängd) utan bara på en annan frekvens. Min vardag består av sociologistudier, vilket naturligt för med sig en process av att ställa sig i relation till det jag läser. Ett behov av att förstå vardagen och verkligheten i nya ljus hela tiden. Verkligheten är en komplex sammansättning fenomen, alldeles för komplex för att egentligen låta sig vägas, mätas, teoretiseras om osv. Sociologin erbjuder möjliga spegelskärvor att betrakta den. Möjliga, för sanning är svårt, sanningen existerar inte i sociologisk mening. Inte om vi förstår sannig som universellt gällande över tid och rum. Sanning är historiskt och rumsligt bunden. Nåja jag svamlar, kanske samlar lite kraft för att orka blogga om det jag tycker är viktigt.. Hej hej 

När hunden bblev en människa. Någon vi kan klä ut, uppfostra, köpa smycken till, handla säng åt, tolka känslor på, ja exemplen på va folk gör är otaliga... Kärrinar (och gubbar) som skaffat sig substitut för ungar. Det är lite sorgligt egentligen för det finns ju goda möjligheter till adoption. Nåja det är inte bara hunden som nu åtnjuter människans status... Många andra djur som "vi" tycker är gulliga åtnjuterden även till viss del... apor, sälar, känguru osv.Emedans andra djur enbart får vår antipati. Råttor, grodor, ormar, varg etc. Missförstå mig inte, vi ska behandla djuren väl och spara dem från lidande, vi ska inte utrota dem. Vi ska leva i balans med naturen inte försöka forma om dem som vi tycker den är.. En hund är en hund lika så som andra arter är sina egna.

SVT har gjort det igen. Förvisso var det bra att det denna gången var herdehundarna som fick "skiten". Jag har länge vätat på det samtidigt som jag inte velat se det. Herdehundarna är bra mycket farligare än våra kära kamphundar, i prencip oavsett ras. Pitbull vs ovtjarka...25 kilo vs 70-90 kilo. Valet är enkelt. Hunden är en utpräglad väcktare och misstänksam i sin natur. Jag såg när man sålde ovtjarkan som bergsschäfer för ett par år sedan och jag tänkte redan då att det var tur att "almänheten" inte visste vad det var för hund. Nu är den dagen här dock. SVT har genom sin "grävande"  jurnalistik lyckats med den briljanta effekten att skapa myt kring ovtjarkan och dessutom gjort den tillgänglig för svenska folket som en avvikarhund som borde förbjudas därför att den är allt för vaktig... Gissa vilka som blir lockade av detta budskap?? jajjamensan... Helt rätt gissat. Over and out.