Jag vill bara lägga upp en bild på en FANTASTISK dogo. Den finaste jag sett i Sverige på läge. Jag är lite mallig därför det är Carros och Min uppfödning.

Kolla ansiktet på denna hund, en pitbull upp idagen. Old school dogo är precis vad han är. Jag håller tummarna för denna vackra hund ramöver.

 Vackra (smulan) Max.......

Jag gör allt annat än det jag borde göra. Jag är för lat för mitt eget bästa, en patologisk smitare. Men jag är fullkomligt död nu vad gäller motivation, uppsatsen känns som ett berg ovanför mig. HUGA! nu e det synd om lilla lata Ante.

Nåja jag ska skriva om något annat idag. Jag tänkte skriva en rad om könsbyte och kanske koppla det till h-b-t personer i allmänhet.

Igår såg jag en film. Det var om en man och hans familj. Mannen var omkring 55 eller uppåt. Han hade hela sitt liv vetat att han egentligen var en kvinna instängd i en mans kropp men först efter så lång tid tagit tag i det och gjort något åt det.  Han började äta kvinliga hormoner och skulle genomgå en operation för att omvandla könsorganet.

Detta var en man som jobbade i en utpräglat mansdominerad miljö, han hade fru och två barn.  Han var en god kristen och en aktiv medlem i sin församling samt i församlingen kör.

Ni förstår vilken katastrof det blev när han "kom ut" ur garderoben och berättade att han skulle bli kvinna. Alla hans tidigare kamrater hatade honom och tyckte han var ett missfoster, han blev utkörd ur församlingen och kören. Han blev tvungen att byta jobb, han blev hela det lilla samhällets samtalsämne. Han fick kort sagt stå ut med samhällets hetronormativt stela föreställningar och all den skam detta bär med sig och det var inte lite. Han förvandlades från att ha varit en högt uppskattad medborgare till ett missfoster, en dåre, något ännu värre, något som det inte fanns ett ord för, något skrämmande. Hans familj följde naturligtvis med i skamprocessen.

Inte nog med att man fick se denna mans personliga trauma och hur det tog sig uttryck för honom, vilket lidande han fick utstå så fick man även se familjens lidande.
Familjens lidande var alla gånger så kraftigt som hans eget. Hans hustru med vilken han varit gift i 25år och hade barn med blev alldeles traumatiserad, förvirrad, äcklad, ledsen, arg osv. Hur kan en man som man kännt i mer än 25 år bara sadla om och bli kvinna? Vad hade hon gjort för fel? Hon tog på sig skulden för det hon såg.

Hans son klarade inte av att hantera situationen alls så han i prencip försökt sin far. Dottern i familjen var den som hanterade det bäst. Hennes komentar var Coolt.

Det fantastiska i filmen var väll att den fick ett bra slut, hur familjen kämpade sig igenom traumat och kärleken till en människa vann över intollerans och stelögdhet.

I en scen när mannen blir utkörd från kyrkan så ser man hur hustrun väljer sida, hon går ut med honom och delar hans börda.. Sonen kommer på besök och han och fadern slåss, slagsmålet blir det avgörande ögonblicket för sonens acceptans av situationen. Han får här en legetim situation att gråta ut den smärta han upplever och kan därmed börja hela sig själv och acceptera situationen.

Ett gripande drama om en verklighet låååångt bort från min egen. En verklighet som homo/bi/trans personer befinner sig i. Hur samhällets normer fungerar förtryckande för indeviden. Självmorden är ju överrepresenterade bland just dessa människor och förklaringen är antagligen en intolerant omvärld. Det finns naturligtvis många exempel på vad en intollerant omvärld kan ställa till med för individen, hur känslan av skam bryter ner en människa. I Sverige har vi haft barnamördande kvinnor, nu har vi självmord bland homosexuella.. Föreställningen om vad en normal människa är för något skapar utanförskap för dom människor som inte faller innanför dessa normer.

Normalitet är i själva verket bara en illusion, kanske kommer vi en dag att inse det?

Jag själv häcklar mer än gärna minoriteter, ofta utan någon verklig substans. Jag kan inte påstå att jag har någon minoritetsgrupp som jag ogillar, men jag är liktförbannat med i att förstärka och bära en massa förtryckande attityder. För mig så är det just precis enbart en attityd också, inget mer, inget som är på djupet rotat i min själ. Ingen åsikt som är så grundligt fäst i min personlighet att jag inte med lätthet kan skiljas från den.

Men detta är nog inte vad människor ser eller hör när man pratar med mig. Vet man inte att jag är tollerant och öppen för det mästa utan att tycka att människor är knepiga så tar man nog lätt åt sig. Det är klar, hasplar jag ur mig en massa attityd så tror ju människor att det är så jag "tycker".. Detta är ju det farliga med attityder, det sårar. För mig känns det ofta svårt att hantera. Jag kan lika gärna skriva en nedvärderande text om homosexuella samtidigt som min verkliga åsikt är att det handlar om kärlek mellan människor och att den är okej och riktig. Att människor inte ska behöva lida några kval eller bli förfördelade eller förföljda på grund av sin sexuella läggning. Tyvärre så blir nog resultatet att folk tror att jag inte gillar bögar i fall jag skulle skriva en text om dem.

Jag är av naturen utrustad med en vass tunga som gärna spetsar till en elakhet bara för sakens skull...men men jag ska tänka på det och bli bättre..

Pamela Andersson är på tv nu. Den blondin som efter Jenna Jamesson proppats med mäst skinciggar i modern historia. Men lika glad för det e hon. Nåja nu ska jag inte skriva om kära "Pam"..hennes eskapader får skvallerpressen ta hand om.

Nej jag ville skriva om något OOooändligt mycket viktigare. Hur faaan sköter man en blomma som inte är en garderobsblomma? Jag och min tant Carro är som blommernas "Manson family" dvs. massmördare av växter. vi har lyckats hålla våra garderobsblommor vid liv men ta mig tusan så dör allt annat. Vattnar vi för mycket eller vattnar vi för lite? Vi hade två jättefina blommor som fortfarande ser gröna och fina ut, men dom e torra som fnöske och stendöda =( (flåt blommorna) Aja, lösningen är väll helt enkelt att vi bara får ha garderobsblommor eller kaktusar. Nej dom borde införa ett blommkörkort i blomsterbutikerna. Inte fan ska dom väll sälja massaoskyldiga blommor som folk som jag och Carro köper o kapitalt misslyckas med att ta hand om. En jävla massa osyldiga blommor dör ju. Det är som att skicka blommorna till en tysk gaskammare.

Annars så har jag börjat bearbeta mitt fettlager nu, jag har cyklat 8 kilometer och promenerat ca:1 mil. Jag har inte ätit så förbannat heller. Till bad säsongen ser jag nog ut som mit gamla frulliga jag igen.. Japps mina vänner, håll tummarna ni oxå så ska ni se att det går vägen.

Ha det gott - gummi s(*)opp

Jasså då var man här igen. SOLEN var underbar idag. Mycket fin väder, ett väder för mig. Kallt som faen dock, trodde jag skulle frysa ballen av mig men den klarade sig med nöd och näppe (vilket är tur för Carro).

Nä jag har knappt varit ute idag faktiskt, jag skulle plugga meeen faaaan jag är så omotiverad till hela skiten för tillfället.

Dagens motetips går ut till alla lönnfeta medelålders vita män. 

Här handlar det om vilka accesoare man bör ha på en affärsresa alt. politiskt uppdrag.

Nr.1 Se till att hitta en sliskig porrklubb (är man politiker ska man  betala med skattebetalarnas pengar, men se upp så du inte blir påkommen....Skulle du bli det så spela förvånad och ursäkta dig med att du trodde det var ett flickscoutmöte)

2. En marinblå kostym . Alt. kritstrecksrandig. Vit skjorta och vinröd slips. Gärna en rosabandetsymbol för att visa ditt sociala engagemang.

3. En riktigt smaskig eskortflicka, inte över 22år (se till att hon är med på allt för att få ett fint avslut på kvällen)  alt. en trevlig thalilänska som lyder din minsta vink.

4. Stäng av mobiltelefonen och säg till frugan att du ska på ett riktigt tråkigt möte.

Har du nu genomfört alla stegen så bör du få en sliskigt härlig kväll, njut till fulla drag men kom ihåg att använda gummi.

är du medelålders kvinna så klä dig som du brukar. Kalla in en sydamrikansk homogigolo och låt honom gömma sig i baren. I avsnitten mellan dina viktiga samtal med mindre lyckade medelåldersmänså slinker du in och pudrar näsan med din hyrda vän.

Hittar du ingen sydamerikan går det alldeles utmärkt med en billigare version av östeurope.

ha nu en superduperdag.. jag vet att jag ska ha det. puss puss

Dagen idag har varit storslagen, solen var tyvärre inte framme men ack så vacker den molniga himlen var. 15 minus o två timmars skogspromenad. Number one man o scarface var överlyckliga i snön.

Fick en inbjudan från vänsterpartiet igår, en lagomt radikal grupp att delta i men jag vet inte. Jag har inte funderat så mycket på min politiska tillhörighet men i ärlighetens namn så tror jag vänstern passar mig bäst. Kanske ska man ut på barikaden  o kämpa mot mammon? denna jagganauth som krossar allt i sin väg med komersialism och konsumtion.

nej huga nu ramlade jag tillbaka i mitt gamla snurr, jag ska ju skriva om det senaste modet och vilken frisyr som passar bäst på blinddate. tyvärre har jag inte så stor kunskap om mode, inte heller hygien och blinddate. Min filosofi när det gäller damer har i alla fall tidigare varit att sätta på allt som rör sig. Passar dom i kjol är det fair game.

De enda blindatsen jag varit på har väll vart på krogen när man vart så packad att man inte såg va fan man stötte på.. Mornarna därefter kunde bli riktigt hemska. Jag har ärr för livet efter mina strapattser.

Mitt råd blir väll därför till den som nu ska på blindträff att skaffa dax-vax o kleta in i pallet samt en 70:is virre.. Modet för män är d jeans o t-shirt som gäller, bonus är on man kan skönja svettfläckar och ha en senaps fläck på bröstet. Kvinnor bör ha den lilla svarta (tajta) samt överdriven sminkning. Ögonfransarna bör se ut som dom är doppade i ett oljefat, gärna klumpiga. Mycket puder, gärna ett par nyanser för mörkt så man ser vart pudret börjar. En aning rouge är aldrig fel...

så detta var tipsen för idag..

Jag har valt ett nytt fokus på min blogg... Den ska nu handla om regnbågar och solsken. Detta är trotts allt det som inte tycks irritera folk. Nåja idag var det vackert väder ute, lite kyligt men ändå en UUuuunderbar dag. Solen sken en stund och jag riktade mina glittrande vita tänder i gillande mot henne också. Jag kände mig så levande och i fas med naturen. Jag tänkte inte ett dugg på stympade mäniskor i gasa eller hur rovdjuren förintas i Sverige. Jag hade heller inte en tanke på dogo. Deya var med mig och hon är ju alltid underbar. Hon är verkligen en arketyp för dogon.. Ator är ju så klart the man, men han gillar ju inte vovvar så han platsade inte riktigt i min solskensvärld idag. Jag gjorde två intervjuer oxå och dom var suuuuuuuuuuuuper.  Jag tyckerv verkligen allt är superduper coolt, precis som blondinBella. Allt har verkligen luktat roser och liljor idag... Jag tackar den högre makten för dagar som denna... Merhabba.

Laddar upp ett par bilder av våran vänlige jätte. 60 Kilo Dogo...WOW!

Men först en bild på bamses tassavtryck....I förhålande til en vuxen mans hand.

Ska prova att vara lite stilfull idag o skriva mitt inlägg utan missa hälften av bokstäverna i alla ord : P

Kampen mot naturen.

Jag läste nyligen om kvoten på lodjur som man i respektive län harbegärt. I västernorrland begär man 5 stycken lodjur och i Jämtland så begär man 65 stycken. Anledningen till att man  i jämtland vill ha denna höga siffra är att men gjort beräkningen at det finns "100-150 lodjur över den satta målnivån i Jämtlands län" ??? Här börjar jag fundera. Vad är det för målnivå vi pratar om? Varför ska vi ha en målnivå? Vad är det för resonemang som ligger bakom tanken att vi behöver en målnivå? konsekvenserna av en målnivå kan vi ju se, lodjurn blir skjutna och dör. Men vilka tjänar på att ha en målnivå?

Målnivån vi pratar om är antalet lodjur som får existera tillsamans med människan i ett givet område, här har människan tagit sig rätten att bestämma en annan arts utbredning. Rädslan för dom egna tamboskapen, att barnen ska bli skadade eller att lodjuret ska knipa en hund är det som motiverar målnivån. Man  tänker sig att ett obegränsat antal lodjur skulle vara skadligt för människan helt enkelt. Resonemanget i sig är inte unikt, detta har gjorts runt hela planeten, på alla kontinenter och med samma resultat. Enögdheten och den intelektuellla efterblivenheten i resonemanget har förblivit oemotsagd då målet alltid varit att "skydda" människan från naturens otämjbara krafter. Dessa otämjbara krafter från naturens sida yttrar sig bland annat i att rovdjur gör vad rovdjur gör fast mot tamboskap och en och annan människa. Man har motiverat utrotning av olika arter med rovdjurens beteende. Alltså tanken som ligger bakom är att vi behöver skydda människan från naturen (i detta fall representerade av lodjuren och den satta målnivån). Vi har blivit så moderniserade och avskiljda från naturen att vi tappat kontakten med djuren. Dom flesta barn vet inte vart köttet dom äter kommer ifrån, o får dom veta det så tycker dom att slakten är grym.

Vilda djur är något vi ser på zoo, i en artificiell miljö som kontroleras av människor.  Detta tycks vara framtiden för världens djur. Att stå i ett zoo eller möjligen få leva i en nationalpark. Vart 4:e av jordens landlevande däggdjur riskerar under min tid att bli utrotat. Jag kan inte annat än att se den djupaste tragik i detta. Vad håller vi på med?

Jag har trott att detta med utrotade djur varit något unikt för ocivilicerade länder, tredjeärlden länder som i sitt barbari inte förstått bättre. Tyvärre gäller detta även civilicerade Sverige. Myskoxen levde en gång vilt här, nu finns det vad 8 indevider kvar? vargen var helt utrotad, rovfåglarna var många utav dem nära utrotning, reptiler och amfibier är idag skyddade i Sverige.

Vem tjänar då på att hålla rovdjuren i skack? Jägarna vill naturligtvis lobbaför det, och vill jägarna jaga så finns vapenindustrin där och erbjuder hjälp. Kulvapen är ju det som betraktas som mäst effektivt och "humant" att döda djur med. konsekvensen av kulvapnets existens ifråga sätts inte dock. Effektiviteten kan man ju inte ifråga sätta då aldrig NÅGONSIN i historien har det varit så lätt att döda en människa (eller djur). Världskrigen kan ensamma få stå som exempel för detta, men vi skulle kunna tillägga många många fler exempel på effektiviteten. Kulvapnets humaniserande egenskap kan man däremot ifrågasätta just genom att åberopa ovan nämnda händelser. Hittils har vi jägarna och vapen industrin, vilka mer tjänar? Jo bönderna tjänar på det. Det är enklare och mer kostnadseffektivt att sätta en kula i ett djur än att ta effektiva steg att skydda sina tamboskap mot rovdjuren. Möjligen tjänar oxå skogsindustrin på det. Pälsindustrin och en svart marknad som samlar suvenirer är två aktörer som ligger med i spelet. Detta är enbart dom aktörer som jag utan granskning kan komma på, säkert finns det flera, kanske även på lokal nivå? men att det finns starka mänskliga intressen som tjänar på att döda rovdjuren det tycks utan tvivel.

Det roliga i kråksången är att jägarnas egna hundar står för många fler skador på både människa och djur gör äv vad just björn, varg och lodjur gör. Med tanken om att skydda samhället skulle vi ju då kunna börja jaga jämthundar och gråhundar. Jag har föresten en kompis som sköt "byns bästa" jakthund. Den var inne i fårhagen och rev hans får och visade sig dessutom aggressiv mot honom. Inget ovanligt fenomen i jakttider MEN vi pratar inte om det bara.

Visst kan jag ocks tänka mig att jaga. Men inte med kulvapen. Jag har ingen egentlig lust att jaga för att skydda mänskligheten om naturens krafter. Jag vill jaga för att bevara en hundras som jag älskar. Jag vill även bevara en tradition (som visserligen inte härstammar från norden) där jakten och dödandet inte inebär en bakhålll på 70meter och en kula i bogen. Jag vill jaga med hund och känna den respekt som bytet har, veta att bytet kan fly eller välja att slåss och att detär en likvärdig motståndare. (rovdjuren är dock något jag inte skulle jaga av prencip mer, jag vill leva i en värld av mångfald) Jag köper inte tanken om kulvapnets humaniserande effekt. Jag vill inte stödja en industri som indirekt är ansvarig  för folkmord. Jag vill jaga med och bevara en hund som jag älskar.....

Bilden nedan visar Deya den förskräcklige, hoppas hon växer upp och blir en jägare.

Lägger in en bild på min vackra vovve oxå (hoppas den syns)