Idag tänker jag på alla samhällets olycksbarn. De förtappade själarna vi hällst vill glömma bort, dom vi vill låtsas inte existerar. Jag tänker på den scizhofrene, den nervsvage, den psykotiske, den deprimerade. Mäniskor för vilka livet stundvis är skärelden, dom som inte kan och vill vara med och spela samma spel som vi andra. Jag tänker på han som inte kan lägga flaskan åt sidan fast han vet att han dricker sin egen långsamma och plågsamma död. Jag tänker på honom som lovat sig själv aldrig mer! men stunden efter bedövar sig med sprutan i armen. Jag tänker på henne som viker benen åt sidan för en fix, för den som inte uppskattar sig själv som en värdefull mäniska.

Jag har haft förmånen att i mitt liv få träffa och lära känna det vi brukar kalla för samhällets avskum, jag är vän med mäniskor från rättspyk, jag är vän med tunga narkomaner, jag är vän med människor.

Jag tänker även på dom unga människor som lider i tysthet för att deras förälder avviker från oss andra. Jag tänker på den som bär bördan av en dysfuktionell familj i tysthet. Jag tänker på dom maskrosbarn som finns, vardangens o sjugna hjältar. Jag tänker på dem som har styrkan och modet att förändras..

jag tänker att världen är orättvis, alla föds inte med mat för dagen, inte med kärleksfulla föräldrar, alla är inte säkra i sina hem. Barn blir våldtagna av de vuxna som skulle skydda dem, barn föds beroende av alcohol eller droger.. Jag tänker på dem som i praktiken inte hande chansen till en dräglig tillvaro. Alla människor har inte ett val för i begynelsen var ju uppfostran...

Jag tänker på alla våra olycksbarn......

"If the butten is pushed there is no runnig away, there will be no one to save with the world in a grave"

the eve of destruction.. risksanhället i sin kärna. Kärnvapen som kan förstöra vår planet med ett tryck på en knapp, global uppvärmning, om isen smälter drunknar vår planet som redan nu är 70% vatten. Terrorism,förorenat vatten, kärnkraftverk som exploderar, genmanipulerad mat, ekonomiska kriser, krig och mäniskoslakt. Vet vi om bygnaden vi går in i rasar, planet vi flyger störtar. Dödliga virus utan botemedel, mjältbrand, ebola, hiv/aids.. hur kan man känna sig säker i en värld som håller på att kolappsa? Jordens lunga styckas dagligen av företag som ser kronan som den högsta av gudar. Kapitalet suger ut lite en parasit den tredje världen. Vi lever som vi gör på bekostnad av andras fattigdom. Sopberg som växer... Te arter blir dagligen utrotade... vår värld är sjuk, vi är cancersvulsten som tömmer den på lv. Den moderna människan äter upp sig själv och seglar glatt mot sin egen undergång.  

vad finns det att göra? Hur stoppar vi ragnarök?